unfair.

Världen är så fruktansvärd orättvist. Jag blir alldeles arg bara utav tanken. Så mycket ont som många människor behöver stå ut med. Så många människor som måste lida och ha ont, medans onda människor med onda tankar kan leva vidare som vanligt. Inte förlora någon i sin närheten. Inte behöva vara med om att förlora ett barn, eller en föräldre. Människor som sätter andra i fara men som själva kan gå igenom en livstid och inte drabbas utav någonting. Det är så orättvist att normala, vanliga människor ska behöva få gå igenom den smärta som dom gör. I dag ligger Kvicksund i sorg. Jag känner inte tjejen men jag vet mycket väl vem hon och hennes familj är. Det är inte meningen att man ska dö vid 16. Det är inte meningen att en föräldre ska behöva gå på ens dotters begravning och det är meningen att någon ska behöva förlora en bästa vän i sådan pass tidig ålder. Det gör mig så arg. Jag känner mig bruten, även fast jag inte är nära varken henne eller hennes familj. Vad är meningen med att leva i 16 år och sedan dö tack vare en hjärntumör?

Nej. Livet är fasen inte rättvist och det är verkligen dagar som denna som får mig att uppskatta allt och alla jag har runt omkring mig.