Denna söndag har absolut vart den längsta söndagen ever. Förutom det faktum att jag inte kunde äta på exakt hela dagen och att jag skulle säga hejdå till precis alla, så sken solen. Att säga hejdå till folk som betyder så fruktansvärt mycket är det jobbigaste som finns. Vi grät allihopa och jag fick fruktansvärt fina presenter. Nu ligger jag i sängen i Cambridge tillsammans med min finaste vän. Imorgon väntar det absolut jobbigaste farvälet. Att säga hejdå till Chelsea kommer inte att bli roligt. Fast den här tiden imorgon befinner jag mig i soliga, super varma San Diego, så jag klagar inte.
Jag är nu inte längre au pair.
Jag bor inte i Camden.
Jag kommer inte äta lunch downtown vid vattnet längre.
Jag kommer inte plocka upp ungarna från skolan.
Jag kommer inte spendera varenda fredagskväll at Smokestack.
Det här är helt sjukt.
ja, Becka jag kan förstå hur du känner dig just nu! jag vill verkligen få hem dig igen men det känns verkligen super konstigt att du inte befinner dig i fina Camden med barnen längre!vart tog nu denna tid vägen då?! Vi släppte ju nyss av dig på Arlanda...!Ja, du är snart tillbaka i Camden ska du se!!!!!Njut nu av din väl förtjänta semester i solen och värmen och var nu rädd om sig är du snäll så syns vi på Arlanda igen om ett par veckor!!!! puss min lilla gumma. PS. Glöm nu inte att höra av dig!
SvaraRadera