May 5.

Goddagens.
Klockan är alldeles strax 5 här, vilket betyder 11 hemma i Sverige. Jag har spenderat varenda minut i sängen sedan jag vaknade, vilket är x-antal timmar sedan. Om jag hade befunnit mig i Sverige idag, hade jag ringt mina fina vänner, tagit en fika nere på stan och bara spenderat tid med mina tjejkompisar. Det blir annorlunda när man bor i ett helt annat land. Jag har inte samma kompisar ett telefonsamtal bort. Jag har inte samma möjligheter att bara ringa något som känner mig väl, som känt mig i år och som det är lätt att diskutera saker tillsammans med. Jag saknar att kunna vandra runt i en stad och träffa människor man känner, som man känt ett bra tag. Här vet folk vem Rebecka är, men dom vet ingenting om vem jag egentligen är. Här måste jag förklara att jag inte är från usa, jag måste berätta saker och ting om Sverige och svara på alla underliga frågor som folk har. Det är kul att folk vill veta saker och jag känner mig stolt som kommer från ett annat land. Det är kul att umgås med ett gäng och höra hur någon säger "what, you're from Sweden"?. Det är kul att lära amerikanare att (försöka) prata svenska men jag saknar hur enkelt det är att umgås med människor hemma. Som känner mig. Som pratat samma språk. Som mer eller mindre ser ut som mig. Som beter sig som mig.

Om 6 dagar hoppar jag på flyger till Boston, för att sedan bege mig vidare mot Florida för att möta upp min älskade familj på flygplatsen i Orlando. Vi har hyrt ett jätte mysigt hus i en vecka, för att sedan ta flyget tillbaka till Boston, hyra bil och bila upp till Camden för att träffa min värdfamilj och mina vänner. Jag ska visa dom allt vackert som finns i Camden. Jag är så otroligt taggad på att få träffa min familj igen. Få krama om dom. Spendera 1,5 vecka som svensk. Äta mammas mat. Prata svenska. Visa dom allt jag kan. Visa dom området som jag bott i 7,5 månad.

Underbart.